Uppsatsens syfte Àr att undersöka den diskursiva konstruktionen av den goda lÀraren i tidningen Dagens Nyheters debatt- och ledarartiklar. Detta har Àven gjort att ljus kastats över den diskurs som format den goda lÀraren. De frÄgor som stÀlldes för att uppfylla syftet var hur den goda lÀraren positioneras i skolan och utbildningens möjlighetsrum, hur den goda lÀraren konstrueras utifrÄn en samhÀllelig diskurs, hur den goda lÀraren konstrueras utifrÄn en kunskapsdiskurs och vilka egenskaper den goda lÀraren konstrueras med. Undersökningens teoretiska ramverk Àr diskursteori vilket innebÀr att en diskursanalys gjorts. Valet gjordes utifrÄn att tidningen Dagens Nyheter betraktades som en diskursiv praktik vilken kan ses som en producent av verkligheten.

Inledning: Motivation a?r ett ord som a?r va?l bekant inom skolans va?rld, och ett ord som a?r viktigt inom idrott och ha?lsa. Elevers insta?llning till a?mnet idrott och ha?lsa a?r avgo?rande, inte bara fo?r deras skolga?ng, utan a?ven i det fortsatta livet. Som sto?d och hja?lp till att stimulera eleverna till en god insta?llning till fysisk aktivitet finns idrottsla?raren.

Syftet med denna uppsats a?r att underso?ka hur la?raretik definieras, motiveras och fo?rva?rvas enligt yrkesetisk litteratur fo?r la?rare och la?rarstudenter. Fo?rhoppningen a?r att underso?kningen ska bidra till att ge kunskap om den etiska dimensionen i la?rares arbete och om den kompetens la?rare beho?ver fo?r att kunna hantera etiska konflikter i skolans vardag.Uppsatsen a?r en kvalitativ textanalys av tre bo?cker om yrkesetik som anva?nds pa? la?rarprogrammen i Sverige. Bo?ckerna a?r:La?raren i etikens motljus av Trygve Bergem, professor i pedagogik.La?rares yrkesetik av Roger Fjellstro?m, docent i praktisk filosofi.Den va?rdefulla praktiken av Kennert Orlenius, fil.dr.

Informell formativ bedo?mning a?r inte bedo?mning som tenderar att dokumenteras och sammanfattas till ett betyg, utan den bedo?mning som via dialoger i klassrummet hja?lper la?raren att avgo?ra vad eleverna kan eller om de ha?nger med i det la?raren fo?rso?ker fo?rmedla. Fo?r att bedo?mningen sedan skall vara formativ kra?vs det att informationen som la?raren fa?r fram vid dessa dialoger anva?nds som grund i fortsatt undervisning. Syftet med den ha?r studien a?r att fo?rdjupa kunskapen om informell formativ bedo?mning inom matema- tik pa? gymnasieskolan.

Detta arbete besta?r av en underso?kning om hur en musikla?rare och en idrottstra?nare jobbar med deras elever respektive spelare info?r en prestation. Underso?kningen inkluderar ocksa? hur musikla?raren och idrottstra?naren jobbar med efterarbetet av en prestation. Genom kvalitativa intervjuer och observationer har jag underso?kt deras olika metoder.

Forskning har visat att ra?tt utformad feedback kan ha va?ldigt bra effekt pa? elevers la?rande. Idrottsla?rarens uppgift a?r att hja?lpa elever utveckla sina kunskaper och fa?rdigheter i a?mnet, vilket kan go?ras med feedback som verktyg. Med detta som grund var mitt syfte att, genom observationer av idrottslektioner och en la?rarintervju, underso?ka hur en idrottsla?rare anva?nder feedback i sin undervisning samt om och i sa? fall hur elever fa?r ge feedback till varandra.

Syftet med studien Àr att undersöka den mediala konstruktionen av Àldre kvinnors moderskap i tvÄ tidskrifter, mama och Gravid. Fokus ligger pÄ hur kvinnor över 35 Är och experter uttalar sig om Àldre kvinnors moderskap och vilka kvinnor som framstÀlls som Àldre mödrar. Den teoretiska plattformen bestÄr av en kombination av samhÀllsvetenskapliga perspektiv och feministiska forskares teorier om konstruktionen av kvinnlighet och moderskap. I analysen anvÀnds uttalanden frÄn experter och Àldre mödrar ordnat efter de tvÄ mest framtrÀdande teman. NÄgra av slutsatserna Àr att Àldre kvinnors moderskap konstrueras som nÄgot riskfyllt sÀrskilt av medicinska experter i tidskriften Gravid.

Syftet med detta examensarbete a?r att fa? insikt i hur la?rarens ickeverbala kommunikation och actio pa?verkar elevers motivation. Utifra?n en etnografisk arbetsmetod observerades en svenskla?rare pa? en gymnasieskola under fyra lektionstimmar fo?r att underso?ka hur la?raren kommunicerade med sina elever ickeverbalt. Parallellt med observationerna intervjuades ba?de la?raren och eleverna som deltog i underso?kningen.

Det uppdrag som vi har fÄtt Àr att konstruera en utrustning som ska automatisera pÄhasplingsprocessen vid tillverkning av bandstÄl. MÄlet med det hÀr examensarbetet Àr att ta fram ett produktionsunderlag Ät uppdragsgivaren som ska ligga till grund för fortsatt arbete.Produktionsunderlaget ska innefatta ritningar, inköpslista för komponenter och en kostnadsberÀkning. En förstudie genomfördes dÀr vi besökte en av Sveriges största bandstÄlstillverkare för att undersöka vilka lösningar de hade pÄ vÄrt problem. UtifrÄn det vi sett gjordes en konceptgenerering som ledde till det koncept som vi gick vidare med.Under arbetets gÄng har vi lagt stor vikt vid att göra konstruktionen sÄ enkel som möjlig för att fÄ en rimlig tillverkningskostnad. Vi har ocksÄ tagit hÀnsyn till att konstruktionen ska integreras med befintlig utrustning.

En undersökning, med utgÄngspunkt i talsprÄksgrammatiken, av den grammatiska konstruktionen x-som-x syntaktiska, pragmatiska och semantiska aspekter..

I uppsatsen studeras hur konstruktionen av en folkkonstnÀr sker i tvÄ portrÀtterande texter mot en bakgrund som ifrÄgasÀtter logiken i konstruktionen.I uppsatsen tecknas en levnadsberÀttelse över Bernhard Jönsson, FÀrgaryd. Exempel ges pÄ hans oljemÄleri vilket sÀtts i sammanhang med den modernistiska epoken. Postmodernistiskt idégods jÀmförs med sydsvenskt bonadsmÄleri för att finna likheter. DÀrnÀst granskas tvÄ texter som presenterar Bernhard Jönsson som folkkonstnÀr.Författaren belyser genom sina exempel hur konstruktionen av folkkonstnÀren bygger pÄ ignorerande av vissa fakta. Analyserna av presentationerna visar hur folkkonstnÀren blir utsatt för generaliseringar, mytifiering och avintellektualisering.

Uppsatsens o?vergripande syfte a?r att underso?ka fo?resta?llningar och uppfattningar hos elever som uttrycker ett starkt motsta?nd mot sko?nlittera?r la?sning i skolan. Med utga?ngspunkt i elevernas upplevelser av fiktionsla?sning a?r uppsatsens ambition ocksa? att reflektera o?ver la?rarens roll, hur la?rare kan arbeta tillsammans med eleverna och vad la?rare kan la?ra sig av dem.Fo?r underso?kningen har fyra elever intervjuats som alla tillho?r en sa?rskild undervisningsgrupp da?r jag a?r undervisande la?rare och ansvarig fo?r svenskundervisningen.Underso?kningen visar hur viktigt det a?r att lyssna pa? eleverna. Na?r la?raren lyssnar pa? sina elever a?r de ocksa? beredda pa? att lyssna pa? la?raren och mer o?ppna fo?r att ta till sig den kunskap skolan har att erbjuda.

Det uppdrag som vi har fÄtt Àr att konstruera en utrustning som ska automatisera pÄhasplingsprocessen vid tillverkning av bandstÄl. MÄlet med det hÀr examensarbetet Àr att ta fram ett produktionsunderlag Ät uppdragsgivaren som ska ligga till grund för fortsatt arbete.Produktionsunderlaget ska innefatta ritningar, inköpslista för komponenter och en kostnadsberÀkning. En förstudie genomfördes dÀr vi besökte en av Sveriges största bandstÄlstillverkare för att undersöka vilka lösningar de hade pÄ vÄrt problem. UtifrÄn det vi sett gjordes en konceptgenerering som ledde till det koncept som vi gick vidare med.Under arbetets gÄng har vi lagt stor vikt vid att göra konstruktionen sÄ enkel som möjlig för att fÄ en rimlig tillverkningskostnad. Vi har ocksÄ tagit hÀnsyn till att konstruktionen ska integreras med befintlig utrustning.

Denna uppsats behandlar konstruktionen av VÀnsterideologi i den svenska partipolitiken under 2001-2013. Uppsatsen förhÄller Àven sitt material och sina fynd till teoretiseringar om Ideologiernas Död och VÀnsterns PÄnyttfödelse. Det Àr frÀmst Socialdemokraterna (S) VÀnsterpartiet (V) och Kommunistiska Partiet (KP) som undersöks i denna studie. Detta görs med idé- och diskursanalys pÄ partiprogram, valmanifest och TV-sÀnda debatter. Konstruktionen av VÀnsterideologi stÀlls sedan i förhÄllande till teorin om Ideologiernas Död kontra teorin om VÀnsterns PÄnyttfödelse..

Utbildning a?r en ra?ttighet fo?r alla och den ger ocksa? fortsatt tillga?ng till andra samha?llsra?ttigheter. I dag upplever ma?nga elever i gymnasiet ett misslyckande och avbryter utbildningen eller ga?r ut skolan utan fullsta?ndiga betyg. Det som ha?nder i klassrummet a?r en stor pa?verkansfaktor pa? elevens studieresultat.